|
 Home
About EEP
Our
Approach
Investment
Themes
Portfolio
The
Team
 In
The Press
  In
The Press - Current
In The
Press 2006
In
The Press 2005
In
The Press 2004
In
The Press 2003
In
The Press 2002
In
The Press 2001
In
The Press 2000
Submitting a Business Plan
Contact
us
|
Publication: Ny Teknik
Date: 25th September 2003
Title: Packetfront: Bygger bredband som klarar teve
Packetfront
i Hägersten bygger intelligenta bredbandslösningar som ska klara
både surfande, telefoni och teve.
- Vi sitter på världens hetaste hemmamarknad, säger Packetfronts teknikchef
Niclas Sonesson.
Dagens bredbandsnät kan liknas vid ett vattenledningssystem där
det fritt rinner vatten ur alla öppna kranar. Morgondagens nät
kan i så fall ses som ett avancerat bevattningssystem med fjärrstyrda
ventiler som öppnas efter behov och önskemål.
I de här banorna resonerade några av dem som arbetade med uppbyggnaden
av Bredbandsbolagets nät redan för tre år sedan. Den utrustning
de då köpte från Cisco var dock främst anpassad för
kontorsnät och kunde inte enkelt användas för att bygga ett
sådant avancerat nät - ett nät som ska klara flera olika
operatörer som erbjuder allt från internetsurfande och telefoni
till teve och hyrvideo. - Vi frågade om Cisco kunde specialutveckla
utrustning efter våra behov. Men Cisco avböjde med motiveringen
att efterfrågan var för liten, berättar Niclas Sonesson,
som då arbetade på Bredbandsbolaget.
I dag är han teknisk chef på Packetfront som ligger i ett stillsamt
litet industriområde i Hägersten i södra Stockholm.
Under 2001 hoppade han och några anställda av Bredbandsbolaget
för att gå vidare med sin vision om avancerade bredbandsnät.
När de tillsammans startade Packetfront sommaren 2001 var de totalt
14 anställda från Bredbandsbolaget och åtta från Cisco.
Och det är de här personernas handgripliga erfarenheter från
både operatörs- och tillverkarsidan som Packetfront i dag ser
som sin styrka på bredbandsområdet. Något som också
tidigt föll riskkapitalisterna i smaken - trots att klimatet för
riskkapital redan var kylslaget fick Packetfront en första finansiering
av European Equity Partners, EEP, redan i oktober 2001.
- Vi såg en operatörsneutral plattform och en unik lösning
som minskar dels investeringskostnaden, dels driftkostnaden. Men dessutom
såg vi ett väldigt kommersiellt gäng med drivna entreprenörer,
vilket är mer än hälften av ekvationen, konstaterar Hans Blomberg
vid EEP.
Och med 15 betalande kunder, bland dem flera utländska, har Packetfront
redan haft kommersiell framgång i sin nisch. En avgörande fråga
är dock om nischen växer, det vill säga vilken framtid operatörsneutrala
nät har i konkurrens med nät där ägaren även står
för tjänsterna, till exempel Telias eller Bredbandsbolagets.
Meningarna är delade.
- Vi har tittat mycket på att leverera tjänster i sådana
nät, men har hittills inte sett något där vi tycker att det
blir lönsamt. Ska man till exempel erbjuda ip-telefoni och konkurrera
med Telia måsta man ha ett väldigt driftsäkert nät, och
vi har inte kunnat se den nivån i operatörsneutrala nät,
säger Peder Ramel, vd för Bredbandsbolaget.
Flera som Ny Teknik pratat med vittnar dock om att trenden pekar på
operatörsneutrala nät, inte minst i Europa. Allt fler bredbandsnät
byggs med lång investeringshorisont och med någon form av utvecklingsstöd,
vilket normalt innebär att flera operatörer är välkomna.
Ser marknadens behov
Och när det gäller tekniken är Packetfronts kunder nöjda.
Det svenska företaget Via Europa har som affärsidŽ att driva
operatörsneutrala nät som ägs av exempelvis fastighetsbolag.
Redan när Packetfronts första produkter kom 2001 bestämde
sig Via Europa för att använda dem för par tusen hushåll
i Hammarby Sjöstad i Stockholm. Alternativen, bland andra Nortel
och Cisco, föll på att de var dyrare både i inköp
och driftkostnader.
- Vi har otroligt bra erfarenheter så här långt, konstaterar Fredrik Öhrberg,
styrelseledamot i Via Europa.
Packetfront har alltså tidigt lyckats se sin marknads behov. Lösningen
består främst av ett paket genomtänkta funktioner på
programvarusidan. Tekniskt sett handlar det i princip om två saker.
Den ena är att placera så kallade routrar i flerfamiljshus eller mitt
i ett villaområde. I normala bredbandsnät använder man i stället oftast
en så kallad switch där. Skillnaden är att en switch bara skickar rätt
trafik till rätt dator, medan en router kan se vilken typ av datatrafik
det är. Den kan sedan tilldela trafiken olika prioritet och bandbredd,
beroende på innehållet och kundens aktuella avtal.
Den andra är att Packetfronts routrar styrs dynamiskt från en
central programvara i nätet. Programvaran hanterar kundernas tjänster
samt individuell tilldelning av bandbredd för varje tjänst. Tillsammans
gör detta att man med små resurser kan administrera ett helt
nät, samtidigt som nätet klarar både avancerade och bandbreddskrävande
tjänster som ip-telefoni och teve. Det här sättet att bygga
framtidens bredband passar främst för mindre och medelstora nät
som exempelvis stadsnät. Den routerbaserade lösningen kan däremot
få problem om den ska skalas upp till de riktigt stora operatörernas
nät med hundratusentals användare eller fler.
Delar av utvecklingsarbetet kan få patentskydd. Packetfront har sökt
tre programvarupatent varav ett redan är godkänt. Dessutom har
Packetfront sökt ett patent på en fläktlös kylning.
Tekniken används i routern som därför klarar att stå
i dammiga och fuktiga källarutrymmen utan att ta skada.
Dyrare i drift och inköp
Enligt Packetfront och Via Europa finns ännu inga kompletta alternativ
från andra leverantörer av bredbandsteknik. Bakom hörnet
mullrar dock Cisco.
- Cisco har en lösning som kan i princip samma sak. Men dels är
den dyrare i inköp, dels mycket dyrare i drift. Och dessutom måste
vi gå till en tredjepartsleverantör för att få det
centrala operativsystemet som hanterar tjänsterna, säger Fredrik
Öhrberg.
Troligen bedömer Cisco ännu inte marknaden för operatörsneutrala
bredbandsnät med fiber till konsumenter tillräckligt intressant. En bidragande
orsak är att den amerikanska marknaden inte lämpar sig för sådana
nät eftersom de flesta bor i enfamiljshus. Men när marknaden mognar kan
Cisco slå till, och då gäller det för Packetfront att ha
hunnit skaffa sig ett tillräckligt försprång.
Text:
Mats Lewan
Back
to Press Coverage>>
|
